Ja hua så skört ett mors hjärta är då... Det fick sig en omgång ikväll igen.
Denna gång handlade prövningen om hur hårt man vågar hålla i sin lilla dotter samtidigt som maken, med hjälp av en pincett, försöker ta bort en sten i överläppen som satt sig fast då loppan trillade med trehjulingen på dagis idag...
MEN! Efter mycket trugande och tårar och leksakstidning så ringde telefonen och pappa fick gå och svara. DÅ ploppade stenen ut med hjälp av mammas pillande finger och en MYCKET stolt liten flicka höll den lilla stenen i sin hand, som om den vore det dyrbaraste i världen.
Oh vilken lättnad.
Nu sprider sig lugnet här i stugan och kvällens intåg känns mycket välkommet.
Ny dag i morgon - nya möjligheter!!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar