...att gå upp tillsammans på morgonen när makens klocka ringer 06.30 och hela natten har varit lugn och fin.
Det är ingen konst att gå ut i ett småmulet gråväder när pergolans tak leder oss fram till frukostbuffé grande.
Ej heller är det en konst att vrida (!) fram Kaviar när tuben sitter fastsatt i en smart mojäng och ägget är perfekt löskokt.
Det är absolut ingen konst att föreställa sig en brun tunna fylld med alger och tång ihop med massage och ansiktsmask.
Det svåra att föreställa sig är att jag ska ligga där i.
Tror jag ska montera en tångruska på huvudet och invänta maken när han kommer tillbaks efter allt seriöst. Det är nämligen heller ingen konst. Att vara oseriös.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar