Lillasyster och jag gick en långsam promenad efter lunch och stannade till i naturreservatet. Vi kunde höra löven falla. Ett mjukt, lättsamt prasslande som både jag och fröken förundrades över. Vackert? Ja
 |
Lillasysters vy från vagnen.
Mammans "to go"... Ja, så har vi det på landet. |
 |
Dagvattendammen som vi förhoppningsvis
kan skrilla på i vinter |
 |
Vår nya granne! |
0 kommentarer:
Skicka en kommentar